top of page
renskinn.jpeg

Renskinn & renfällar- En fantastisk naturprodukt

I 1000 tals år har renskinn beretts och använts för såväl praktiskt som estetiskt bruk. Renen är det djur som förknippas med det samiska folket, och idag finns det inte längre några vildrenar i Sverige. Samerna förvaltar detta arv, och flyttar renarna långa sträckor, ofta mellan de nordiska länderna, för att kunna erbjuda det bästa av skydd och bete för årstiden.​
 

Idag tillverkas renfällar för inomhusbruk & silikonbehandlade renskinn för utomhusbruk. Tack vare den traditionella kunskapen om renskinnets egenskaper i kombination med moderna, hållbara tekniker så kan företag norr om polcirkeln erbjuda renskinnsprodukter av absolut högsta kvalitét. 

Renskinn för utomhusbruk.jpg

Renskinn för utomhusbruk

Sitt varmt och torrt utomhus oavsett väderlek på ett silikonbehandlat renskinn. Renskinn som silikonbehandlats står emot väta både underifrån och uppifrån och renhårens ihåliga struktur gör att skinnet isolerar mot kylan underifrån. Det mjuka skinnet rullas enkelt ihop och har låg vikt som gör det enkelt att bära med på utflykten. 

Inomhus

Mjuka renfällar  för inomhusbruk

Höj mysfaktorn inomhus med ett underbart mjukt renskinn från fritt strövande renar norr om polcirkeln.

Read More
Renfäll för inomhusbruk.jpeg

Litet & lätt

Värmande sittdynor i renskinn

Smidig sittdyna i renskinn som är lätt att rulla ihop & bära med på utflykter i skog & mark.

Read More
Sittunderlag i renskinn.jpeg
Kero_logotype_sust_brown-01.png

Läs historien om Kero, familjeföretaget som förädlat renskinn i över 100 år.

Hantverket i fokus


Lika länge som samerna har haft renar, lika länge har renen varit deras mest värdefulla handelsvara. Renen kunde användas som betalmedel och bytesvara, men allra viktigast var den för dem själva. Mjölken kunde drickas som den var, eller användas för att göra ost. Kött, fett och inälvor gav näring och energi genom föda. Senorna fungerade utmärkt att binda och sy med. Renskinnen gav värme och skydd, och när de beretts var de utmärkta till slöjd och hantverk. Även de årligen återkommande hornen var mycket användbara.

Idag är renens kött det som anses vara den mest eftertraktade delen av renen. Renskinnen är bara en biprodukt av det som återstår då köttet tillvaratagits, alltså inte den primära handelsvaran.
 

Produktion av renskinn

Renskinnen saltas eller torkas direkt efter slakten. Detta för att konservera och förhindra skinnen att påbörja en förruttningsprocess innan de skickas till garveriet. Väl framme vid garveriet rensas köttsidorna, alltså renarnas insida, från fett, hinnor och övriga oönskade rester. När köttsidorna är släta ska de tvättas och bearbetas. Det görs bland annat med hjälp av enzymer som bryter ner fetterna i skinnen. När fetterna har avlägsnats är det dags att konservera skinnen åter en gång. Detta görs med hjälp av en syra. Nu kommer den del som ger skinnen dess smidighet; garvningen. Garvningen kan göras med kromsulfat, men detta ämne anses idag vara hälsovådligt. Att föredra är naturgarvade skinn, där garvämnena kommer från växtriket, exempelvis bark. Kvar av beredningsprocessen är nu att återfetta skinnen. Detta utförs före sträckningen, och slutligen torkningen. Renskinnen är nu redo att användas!

​

Varför är renskinnen så användbara?

Renhårens struktur ger oss den första ledtråden. Hårstråna är ihåliga. Håligheten är alltså fylld med luft och luft ger i många fall oerhört bra isolering. Även pälsens täthet och släthet ger stadga åt varje hårstrå, och gör att pälsen inte trycks ihop. Luftens isoleringsförmåga kan alltså behållas och pälsen känns varm, trots att vi sitter på ett iskallt underlag. Trots denna fantastiska förmåga, att isolera genom sin stabilitet, känns den väldigt mjuk och len.

På hösten är renarnas päls lite kortare och tunnare, och på vintern längre och något tjockare. Som man kan räkna ut ger fällar med vinterpäls bäst isolering mot kalla underlag, men eftersom hårstråna är längre är vinterpälsen något känsligare för nötning. Renfällarna bör alltid hanteras varsamt! 

Renskinn i den samiska kulturen

bottom of page